Motstånd mot GENIUS-lagen
Brian Armstrong, medgrundare och verkställande direktör för Coinbase, har tydligt markerat sin motståndshållning mot alla försök att återöppna GENIUS-lagen. Lagen utgjorde den första federala ramen för stablecoins efter månader av förhandlingar. Armstrong beskriver den förnyade strävan att revidera lagen som en direkt utmaning mot konkurrensen på de amerikanska finansmarknaderna.
Debatten om kontroll och avkastning
Han menar att debatten inte längre handlar om säkerhet, utan snarare om vem som kontrollerar tillgången till avkastning i ett modernt betalningssystem. Denna konflikt kan komma att forma hur innovation överlever inom den amerikanska regleringen. Armstrong har uttryckt att Coinbase kommer att motsätta sig alla försök att återöppna GENIUS-lagen, som han ser som en fastställd politik.
”En återöppning skulle kompromissa med den lagstiftande trovärdigheten.”
Lagstiftare har redan enats om att stablecoin-utgivare inte får betala ränta direkt, även om plattformar och tredje parter fortfarande kan erbjuda belöningar. Denna kompromiss balanserade innovation med tillsyn, och en förändring riskerar nu att gynna etablerade aktörer.
Politisk påverkan och konkurrens
Armstrong har också varnat för att upprepade lobbykampanjer kan försvaga förtroendet för regelverken. Enligt honom inbjuder en återöppning av fastställda ramar incumbents att fördröja konkurrens genom politiskt tryck. Han kopplar detta mönster till bredare frågor inom fintech.
Andra teknikföretag följer noga utvecklingen för att se om amerikansk lagstiftning håller efter antagandet. Max Avery, styrelseledamot vid Digital Ascension Group, har tillfört ekonomisk kontext till debatten. Han påpekar att banker för närvarande tjänar cirka 4,4 % på reserver som hålls hos Federal Reserve, medan många sparkonton fortfarande ger en avkastning på endast 0,01 %.
Stablecoins och belöningar
Avery hävdar att denna spridning förklarar motståndet mot stablecoin-belöningar, eftersom banker vanligtvis tar emot insättningar och placerar dem hos Federal Reserve, vilket ger dem mer än 4 % i ränta, medan kunderna får minimala avkastningar. Stablecoin-plattformar försöker nu dela en del av denna avkastning med användarna, men möter politiskt motstånd.
Betydelsefullt har oberoende forskning visat att det inte finns några bevis för ovanliga insättningsförluster hos samhällsbanker. Både Armstrong och Avery har uppmanat till uppmärksamhet på hur förändringar tar form. Ett brett förbud mot belöningar kan begränsa konkurrensen utan att förbättra säkerheten.
Framtiden för amerikansk politik
Debatten väcker också frågor om konsekvens i policyutformningen, då få lagstiftare har pressat banker angående stillastående sparräntor under de senaste 15 åren, medan stablecoins nu står inför ökad oro över blygsamma belöningar. Resultatet kan signalera huruvida amerikansk politik gynnar en konkurrensutsatt betalningsinfrastruktur eller skyddade bankmarginaler.
Under de kommande sex månaderna kan GENIUS-lagen bli ett testfall, och dess öde kan påverka hur innovation, avkastning och konsumentval utvecklas i USA.
