Banque de France förespråkar centralisering av kryptoreglering
Banque de France förespråkar att den europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (ESMA) ska bli den enda reglerande myndigheten för kryptomarknaderna inom EU, ett steg som skulle konsolidera tillsynsmakten i Paris. Den 9 oktober använde François Villeroy de Galhau, guvernör för Banque de France, ett huvudtal vid ACPR-AMF Fintech Forum för att direkt uppmana till att ESMA ges full tillsynsmyndighet över kryptotillgångsutgivare inom Europeiska unionen.
Mot bakgrund av monetär suveränitet
Förslaget, som Villeroy de Galhau beskriver som en nödvändig utveckling bortom den befintliga MiCA-regleringsramen, syftar till att centralisera verkställande makt inom den Paris-baserade myndigheten för att bekämpa vad han beskriver som ett växande hot mot ”monetär suveränitet” från icke-europeiska stablecoins.
”Denna ram skulle gynnas av en mycket striktare reglering av multipla utgivningar av samma stablecoin från och utanför EU, för att minska riskerna för arbitrage vid stress. Jag förespråkar också, tillsammans med AMF:s ordförande, för europeisk tillsyn av kryptotillgångsutgivare, utförd av ESMA,” sade Villeroy de Galhau.
En vision för Europas monetära framtid
Villeroy de Galhaus uppmaning att konsolidera kryptoreglering under ESMA är bara en del av en bredare vision som kopplar Europas monetära framtid till dess förmåga att innovera utan att förlora kontrollen över sin valuta. Enligt Villeroy de Galhau är det avgörande att upprätthålla den ”centrala rollen” för centralbankspengar om euron ska stå emot trycket från dollarstödda stablecoins och den växande dominansen av icke-europeiska digitala betalningssystem.
Noterbart varnade guvernören för att den snabba ökningen av USD-kopplade stablecoins gradvis kan urholka eurons inflytande som ett avvecklingsmedel.
Digital euro och finansiell integration
Banque de France, sade han, ser införandet av en ”grossist” digital euro som ett nödvändigt steg för att säkra Europas monetära oberoende och fördjupa den finansiella integrationen inom blocket. Den franska centralbanken har redan gjort framsteg på detta område. Genom projekt som Pontes syftar den till att möjliggöra för finansiella institutioner att avveckla tokeniserade tillgångar direkt i centralbankspengar med hjälp av antingen Eurosystemets befintliga TARGET-tjänster eller en distribuerad ledger.
En andra fas, känd som Appia, föreställer sig en enhetlig plattform där tokeniserade centralbankspengar, tokeniserade bankinsättningar och tokeniserade värdepapper samexisterar och interagerar sömlöst.
”Detta kommer att övervinna många tekniska hinder för integrationen av de europeiska kapitalmarknaderna. Denna ’grossist’ digitala valuta har därför blivit en stark prioritet: vi måste accelerera, och Banque de France kommer att göra allt för att bidra till denna acceleration,” noterade Villeroy de Galhau.
Utmaning till den privata sektorn
Tillsammans med detta offentliga sektorsinitiativ utfärdade guvernören en skarp utmaning till den privata sektorn. Han hävdade att en centralbankens digitala valuta ensam inte kan driva hela den tokeniserade ekonomin och pressade europeiska banker att utveckla sina egna tokeniserade pengar. Han välkomnade ett nybildat konsortium av nio europeiska banker som utforskar detta område, men betonade att den tekniska vägen, oavsett om det handlar om tokeniserade insättningar eller bankutgivna euro-stablecoins, är mindre viktig än resultatet.
”Vi skulle kunna ha båda,” sade han, ”men vi får inte hamna med ingen av dem.”
