Nyckelpunkter
Iurii Gugnin påstås ha använt sitt kryptoföretag för att flytta 530 miljoner dollar genom amerikanska banker och kryptovalutabörser med hjälp av Tether (USDT), vilket underlättade betalningar för ryska kunder kopplade till sanktionerade banker. Gugnin anklagas för att ha misslyckats med att implementera AML-regler och för att inte ha lämnat in misstänkta aktivitetsrapporter (SAR), vilket bryter mot Bank Secrecy Act och vilseledde finansiella institutioner. Han ska också ha haft tillgång till webbplatser som gav information om indikatorer för brottsutredningar och metoder för att upptäcka övervakning av brottsbekämpande myndigheter. Gugnin står inför 22 brottsmisstankar, inklusive trådbedrägeri, bankbedrägeri och penningtvätt, med potentiella straff på upp till 30 år per åtalspunkt.
Vem är Iurii Gugnin
Iurii Gugnin är en 38-årig rysk medborgare som bor i New York. Han grundade Evita Investments Inc. och Evita Pay Inc., två kryptovalutaföretag, som nu är kopplade till en penningtvättoperation på 530 miljoner dollar. Gugnin presenterade Evita som en legitim kryptovaluta betalningstjänst men påstås ha använt den för att hemligt överföra olagliga medel för ryska kunder. Genom att utge sig för att vara ett efterlevande fintech-företag flyttade Evita pengar genom amerikanska banker och kryptovalutabörser samtidigt som de dolde medlens verkliga källor.
Som president, kassör och efterlevnadsofficer hade Gugnin full kontroll över dessa företags verksamhet, ekonomi och regulatorisk rapportering, vilket gjorde det möjligt för honom att hantera transaktioner, vilseleda om företagens aktiviteter och ignorera Anti-Money Laundering (AML)-regler. Myndigheterna hävdar att Evitas system användes för att hjälpa sanktionerade ryska enheter att få tillgång till amerikansk teknologi och kanalisera medel genom stablecoins som USDT.
Hur Gugnin påstås ha tvättat 530 miljoner dollar med hjälp av USDT och amerikanska banker
Gugnin, genom sina kryptovalutaföretag, påstås ha varit involverad i penningtvättaktiviteter mellan juni 2023 och januari 2025, med hjälp av olika bedrägliga metoder. Han anklagas för att ha flyttat 530 miljoner dollar genom det amerikanska finansiella systemet samtidigt som han dolde medlens olagliga ursprung. Här är några aspekter av Gugnins penningtvättaktiviteter:
- Skala av penningtvätt: Gugnin tvättade cirka 530 miljoner dollar genom amerikanska banker och kryptovalutabörser, främst med hjälp av USDT, en stablecoin kopplad till den amerikanska dollarn och känd för sina snabba, lågvågsövergripande transaktioner.
- Involvering av sanktionerade ryska banker: Operationen involverade att ta emot kryptovaluta från utländska kunder, många kopplade till sanktionerade ryska banker, inklusive Sberbank, VTB, Sovcombank och Tinkoff. Dessa digitala medel kanaliserades genom kryptovaluta plånböcker kontrollerade av Evita och konverterades sedan till amerikanska dollar eller andra traditionella valutor via amerikanska bankkonton. Detta hjälpte Gugnin att dölja deras ursprung och hjälpa ryska kunder att kringgå internationella sanktioner.
- Dold taktik: Gugnin använde bedrägliga metoder för att dölja den olagliga naturen av dessa gränsöverskridande transaktioner. Han ändrade fakturor digitalt för att ta bort namn och adresser på ryska kunder och tillhandahöll falska efterlevnadsdokument till banker och kryptovalutabörser. Dessa dokument påstod felaktigt att Evita inte hade några kopplingar till sanktionerade enheter och hade följt AML- och Know Your Customer (KYC)-reglerna.
- Icke-efterlevnad av finansiella regler: Trots att han påstod sig följa reglerna, påstås Evita ha verkat utan ett faktiskt AML-efterlevnadsprogram och misslyckats med att lämna in misstänkta aktivitetsrapporter (SAR) som krävs av amerikanska regler. Detta gjorde det möjligt för Gugnin att dölja källan och syftet med medlen, vilket möjliggjorde hög-risktransaktioner som kan ha stöttat Rysslands tillgång till begränsad amerikansk teknologi.
Hur Gugnin möjliggjorde rysk tillgång till amerikansk teknik
Gugnin, genom sina kryptovalutaföretag, påstås ha skapat ett finansiellt nätverk för att stödja ryska enheter som förbjudits av amerikanska sanktioner. Åklagare hävdar att han hanterade mer än 500 miljoner dollar i transaktioner för ryska kunder kopplade till sanktionerade banker, inklusive PJSC Sberbank, PJSC Sovcombank, PJSC VTB Bank och JSC Tinkoff Bank.
Medan han bodde i USA hade Gugnin personliga konton hos sanktionerade banker JSC Alfa-Bank och PJSC Sberbank. Han möjliggjorde också betalningar för att förvärva amerikansk exportkontrollerad teknologi, såsom känsliga servrar, och tvättade pengar för att få komponenter för Rosatom, Rysslands statliga kärnenergiagentur. Gugnins och Evitas handlingar gav ryska kunder tillgång till begränsade komponenter. Gugnin dolde sina aktiviteter genom att ändra fakturor för att dölja ryska kopplingar och förfalska efterlevnadsdokument.
Omgåelse av amerikanska sanktioner och exportkontroller av Gugnin och Evita
Gugnin och hans företag anklagas för att avsiktligt ha brutit mot amerikanska sanktioner och exportkontroller samt International Emergency Economic Powers Act (IEEPA). Han påstås ha vilselett amerikanska banker och kryptovalutabörser genom att felaktigt påstå att Evita inte hade några kopplingar till sanktionerade ryska enheter, samtidigt som han aktivt behandlade transaktioner för kunder kopplade till svartlistade banker.
För att dölja sina aktiviteter skaffade Gugnin en licens för penningöverföring i Florida genom att lämna falska uppgifter om Evitas verksamhet. Detta gjorde det möjligt för honom att använda kryptovalutabörstjänster under förespegling av efterlevnad. Gugnin överförde över 500 miljoner dollar, ofta i USDT, till det amerikanska finansiella systemet genom detta schema. Gugnins handlingar bröt mot federala lagar och hotade den nationella säkerheten genom att möjliggöra för sanktionerade enheter att kringgå restriktioner och olagligt få känslig amerikansk teknologi.
Felaktig efterlevnad av AML-regler
Det amerikanska DOJ hävdar att Gugnin och hans kryptoföretag misslyckades med att följa viktiga AML-regler som krävs av Bank Secrecy Act. Även om Gugnin presenterade Evita som en legitim penningtjänst, påstås han inte ha etablerat ett effektivt AML-program och misslyckats med att lämna in misstänkta aktivitetsrapporter (SAR) till Financial Crimes Enforcement Network (FinCEN), vilket är avgörande för att upptäcka och förhindra olagliga finansiella aktiviteter. Dessutom vilseledde Gugnin banker och kryptovalutabörser genom att felaktigt påstå att Evita följde strikta AML- och KYC-standarder, när dessa åtgärder antingen var otillräckliga eller saknades. Denna bedrägeri gjorde det möjligt för över 500 miljoner dollar att flöda genom det amerikanska finansiella systemet utan korrekt regulatorisk övervakning.
Gugnins medvetenhet om olaglighet
Federala utredare fann starka bevis för att Gugnin visste att hans handlingar var olagliga. De fann att Gugnin påstås ha sökt termer som ”hur man vet om det finns en utredning mot dig”, ”straff för penningtvätt i USA” och ”blir jag utredd?” Detta visade att han var medveten om potentiella juridiska risker. Gugnin hade också sökt efter ”Evita Investments Inc. brottsliga register” och ”Iurii Gugnin brottsliga register”, vilket indikerade att han var orolig för konsekvenserna av sina handlingar.
Gugnin hade också besökt webbplatser som förklarade tecken på att vara under brottsutredning och sätt att upptäcka brottsbekämpande uppmärksamhet. Dessa onlineaktiviteter tyder på att han var medveten om sin skuld och aktivt försökte undvika upptäckten. Dessa digitala bevis stöder åklagarens påstående att Gugnin avsiktligt bröt mot amerikanska lagar medan han försökte dölja sina penningtvättaktiviteter från myndigheterna.
Juridiska konsekvenser av Gugnins bedrägliga handlingar
Gugnin står inför en federal åtal med 22 punkter för brott relaterade till att tvätta 530 miljoner dollar genom sina kryptovalutaföretag. Han har åtalats för trådbedrägeri, bankbedrägeri, penningtvätt, konspiration för att bedra USA, brott mot IEEPA och driva en olicensierad penningöverföringsverksamhet. Ytterligare åtal härrör från Gugnins misslyckande att etablera ett effektivt AML-program och att inte lämna in misstänkta aktivitetsrapporter (SAR). Om han befinns skyldig kan Gugnin stå inför upp till 30 års fängelse för varje åtalspunkt för bankbedrägeri och upp till 20 år för trådbedrägeri och brott mot sanktioner. Gugnin arresterades och åtalades i New York, och han hålls för närvarande i förvar medan han väntar på rättegång, eftersom myndigheterna anser att han är en flyktrisk.
Bredare konsekvenser av Gugnins fall för kryptoreglering och sanktioner
Fallet mot Gugnin avslöjar ökande oro över kryptovalutor, särskilt stablecoins som Tether, som används för att kringgå kryptovalutaregler och amerikanska sanktioner. Som en del av en bredare insats för att bekämpa olagliga kryptovalutaaktiviteter visar åtalspunkterna hur sanktionerade enheter, särskilt de kopplade till Ryssland, använder digitala valutor för att kringgå restriktioner och få tillgång till globala finansiella system.
Även om stablecoins erbjuder transparenta transaktionsregister, gör deras hastighet och globala räckvidd dem attraktiva för penningtvätt. Gugnins fall kan leda till strängare regler för kryptovalutabörser, betalningsprocessorer och penningöverförare, med mer kraftfull verkställighet av AML- och sanktionsefterlevnadsregler.
Gugnins fall belyser också de nationella säkerhetsriskerna, eftersom hans handlingar möjliggjorde för ryska kunder att få tillgång till begränsad amerikansk teknologi. Det kan resultera i att reglerande myndigheter inför striktare rapporteringsåtgärder för kryptoföretag för att förhindra att utländska motståndare utnyttjar digital finansiering för att skada amerikanska intressen.
Denna artikel innehåller inte investeringsråd eller rekommendationer. Varje investering och handelsrörelse innebär risk, och läsare bör göra sin egen forskning när de fattar ett beslut.
