Nyckelpunkter
Med mer än 100 miljoner kryptoanvändare saknar Indien fortfarande en omfattande lag för virtuella digitala tillgångar (VDA). De befintliga reglerna tar upp beskattning och åtaganden mot penningtvätt (AML), men de täcker inte fullt ut konsumentskydd eller bredare marknadsbeteende. Frågor som diskuteras inkluderar avsaknaden av enhetliga regler för investerarskydd, oreglerade handelsmetoder och oro över att Indiens 30% skatt plus 1% TDS-regim driver användare till offshore-plattformar.
Intressenter diskuterar en riskbaserad VDA-ram, licenskrav för börser och förvaringsinstitut, affärsbeteendestandarder, specifika regler för riskvägda tillgångar (RWA) och förbättrade data- och rapporteringssystem. Föreslagna skyddsåtgärder inkluderar tydligare förvaringsnormer, definierade insolvensprocedurer, starkare informationskrav, reservtransparens och närmare tillsyn av hävstångs- och likviditetsrisker.
Indien har mer än 100 miljoner kryptoanvändare, varav många är yngre och tekniskt kunniga. Ändå saknar landet fortfarande tydliga och omfattande regler för VDAs. En formell granskning av VDA-policyn pågår nu. Detta kan förändra det nuvarande systemet, som främst fokuserar på höga skatter och grundläggande AML-regler, mot en starkare ram som prioriterar investerarskydd.
Denna artikel beskriver de VDA-regler som för närvarande gäller i Indien per den 24 november 2025. Den förklarar vad VDA-granskningen innebär, belyser de centrala frågor som undersöks, sammanfattar de regulatoriska ramar som övervägs och diskuterar de potentiella fördelarna som granskningen kan ge.
Hur Indien för närvarande reglerar VDAs
I Indien definieras termen ”VDA” i inkomstskattelagen genom ändringar som infördes 2022. Det inkluderar kryptovalutor, icke-fungibla tokens (NFT) och andra digitala tillgångar som regeringen kan specificera. VDAs är inte lagligt betalningsmedel, men individer får köpa, sälja och inneha dem.
Indien tillämpar strikta skatter på VDAs, inklusive en platt 30% skatt på vinster från deras överföring och en 1% skatt som dras vid källan på transaktioner över vissa gränser. Förluster från VDAs kan inte kvittas mot annan inkomst. Sedan mars 2023 måste företag som erbjuder VDA-tjänster registrera sig hos Financial Intelligence Unit-India (FIU-IND). De är också skyldiga att följa AML- och KYC-regler enligt lagen om förebyggande av penningtvätt.
Alla VDA-tjänsteleverantörer i Indien, inklusive inhemska och offshore-plattformar som betjänar indiska användare, måste registrera sig hos FIU-IND som rapporteringsenheter. Det finns dock fortfarande ingen omfattande lag för att reglera VDAs. Denna brist har skapat förvirring och bidragit till ett kapital- och talangutflöde. Indiens nuvarande tillvägagångssätt bygger på hög beskattning och AML-krav, men det ger ännu inte fullständig reglering eller starkt konsumentskydd.
Vad Indiens VDA-granskning innebär
Indiens G20-ordförandeskap 2023, tillsammans med rekommendationer från organ som Financial Stability Board, uppmuntrade landet att anta internationella standarder för kryptoreglering. I maj 2025 lyfte Högsta domstolen fram den regulatoriska klyftan och efterlyste tydligare lagar. Efter detta bad Central Board of Direct Taxes intressenter om feedback om huruvida en dedikerad VDA-lag behövs.
Granskningen skulle täcka flera centrala områden:
- Balans mellan innovation och investerarskydd
- Skapa lämplig tillsyn för olika typer av VDAs, inklusive handels tokens, stablecoins och tokeniserade tillgångar
- Anpassa sig till globala standarder samtidigt som Indiens monetära system skyddas och penningtvätt förhindras
- Klargöra rollerna för reglerande myndigheter och ge företag och användare större rättslig säkerhet.
Centrala frågor under Indiens VDA-granskning
Den pågående granskningen av Indiens VDA-ram fokuserar på att lösa flera kärnutmaningar och områden av oklarhet. Målet är att etablera ett tydligare och mer robust regulatoriskt system. Här är de centrala frågor som övervägs:
- Investerarskydd: Det finns ingen enhetlig lag som skyddar kryptoinvesterare. Centrala risker inkluderar oklara regler om hur börser måste hantera kundmedel, brist på definierade procedurer om en börs misslyckas, felaktig försäljning av produkter och otillräckliga informationsstandarder.
- Marknadsintegritet och systemrisker: Reglerande myndigheter är oroade över metoder som wash trading, dold hävstång och användning av offshore-plattformar. Oreglerade stablecoins och decentraliserad handel kan också skapa risker för Indiens finansiella system.
- Penningtvätt: Även om VDA-tjänsteleverantörer omfattas av lagar om penningtvätt (AML) är det fortfarande svårt att verkställa dessa krav på utländska plattformar. Decentraliserad finans (DeFi) faller också utanför ramen för nuvarande reglering.
- Beskattning: Den 30% skatt och 1% skatt som dras vid källan (TDS), i kombination med oförmågan att kvitta förluster, har drivit många användare mot oreglerade offshore-plattformar och bromsat lokal innovation.
- Tokeniserade verkliga tillgångar (RWAs): Indien har ännu ingen regulatorisk ram för RWAs. Denna brist kan bli betydande om tokeniseringen av verkliga tillgångar ökar i antalet.
Regulatoriska ramar på bordet
Granskningen förväntas överväga flera regulatoriska modeller. Här är några koncept som kan diskuteras:
- VDA-lag med riskbaserad tillsyn: En dedikerad VDA-lag kan klassificera tillgångar efter risk och funktion, såsom betalningstokens, nyttotokens, säkerhetsliknande tokens och tillgångsrefererade tokens. Tillsyn kan bero på den involverade aktiviteten.
- Licensnormer för VDA-tjänsteleverantörer: Börser, förvaringsinstitut, plånboksleverantörer och mäklare kan behöva erhålla licenser eller registrering. De skulle också behöva uppfylla krav på styrning, kapital, cybersäkerhet, revision och tillgångssegregering.
- Regler för affärsbeteende: Standardiserade riskdisclosure, löpande produktnivårapportering och tydliga reklamnormer för VDAs kan införas. Reglerna skulle sannolikt ta upp förvaringspraxis, intressekonflikter, segregering av kundtillgångar och procedurer för insolvens. Reklamregler kan anpassas till riktlinjer från Advertising Standards Council of India.
- Reglering av användarfonder: Regler kan kräva strikt separation av användarfonder, regelbunden on-chain och off-chain avstämning och större transparens kring reserver. En lagstadgad mekanism kan skapas för att skydda användartillgångar som hålls av VDA-plattformar.
- Reglering av RWAs: En separat regulatorisk strategi kan adressera tokeniserade RWA-plattformar och VDAs som involverar hög-risk betalningsfunktioner. Dessa regler kan inkludera centralbankens involvering, kapitalbackningskrav, gränsöverskridande flödeskontroller och sandbox-testning.
- Data och rapportering: Reglerande myndigheter kan kräva periodisk eller realtidsrapportering av transaktionsvolymer och orderboksdata. Myndigheter som Reserve Bank of India, Securities and Exchange Board of India, FIU-IND och andra måste samarbeta nära för att säkerställa effektiv tillsyn av kryptoverksamhet.
Fördelar med en väl utformad regulatorisk ram
En väl utformad regulatorisk ram för VDAs i Indien kan ge betydande fördelar. Den kan stärka skyddet för användare och det finansiella systemet samtidigt som den stödjer ansvarsfull tillväxt inom sektorn.
Hur en genomtänkt VDA-granskning kan stärka skyddet
En väl genomtänkt regulatorisk ram för VDAs kan erbjuda flera centrala fördelar:
- Tydligare skydd för användare utan att hindra innovation: Genom att tydligt definiera ansvaret och skyldigheterna för tjänsteleverantörer kommer användare att få starkare rättigheter och tydligare rättsmedel. Till exempel skulle användare veta i förväg vad som händer om en börs misslyckas.
- Större marknadsintegritet och starkare motståndskraft i det finansiella systemet: Reglering kan förbättra tillsynen av hävstång, likviditetsavvikelser, marginalpraxis och reservkrav. Effektiva regler för tokeniserade tillgångar kan också minska risken för att problem sprider sig till traditionell finansiering.
- Minskade risker för penningtvätt: Licenskrav, i kombination med informationsdelning mellan globala reglerande myndigheter, kan göra det svårare för oreglerade offshore-plattformar att verka. Detta stärker AML, åtgärder mot finansiering av terrorism och investerarskydd. En omfattande regulatorisk ram kan uppmuntra företag och utvecklare att bygga och anställa talang inom Indien istället för att flytta verksamheten utomlands.
