Kazakstans Planer för Energimodernisering och Kryptovalutahandel
Kazakhstan driver framåt med planer på att modernisera sitt energisystem genom digital mining och expandera kryptovalutahandeln utanför den ekonomiska zonen i Astana International Financial Centre (AIFC). I en debattartikel publicerad i Kazakhstanskaya Pravda skisserade Kanysh Tuleushin, första vice minister för digital utveckling, innovation och rymdindustri, regeringens strategi att använda digital mining för att uppgradera landets energiinfrastruktur och förbättra effektiviteten.
Den ”70/30”-Modellen
Den föreslagna ”70/30”-modellen innebär att utländska investerare ska finansiera uppgraderingarna av termiska kraftverk, där 70 % av den nya energiutgången riktas till det nationella elnätet och 30 % går till miningverksamheterna. Tuleushin noterade att denna modell liknar praxis i USA, där kryptovaluta-miners hjälper till att balansera elnätet genom att konsumera överskottsenergi under perioder med låg efterfrågan. Han tror att Kazakhstan kan implementera en liknande strategi och positionera mininggårdar som ett verktyg för att stabilisera och stödja energisystemet.
Miljöoch Ekonomiska Fördelar
Tuleushin föreslog också att använda associerad petroleumgas, en biprodukt från oljeproduktion som ofta bränns eller slösas, för att generera elektricitet till mininggårdar. Detta skulle minska miljöpåverkan och skapa nya intäktsströmmar för oljeproducenter. Enligt Tuleushin har digital mining bidragit med 34,6 miljoner dollar i skatteintäkter under de senaste tre åren. Sedan 2023 har Kazakhstan registrerat över 415 000 enheter av miningutrustning, utfärdat 84 licenser och ackrediterat fem mining pools, medan sektorn fortsätter att växa.
Kryptovalutahandelns Utveckling
Parallellt med sina miningplaner överväger Kazakhstan också en nationell utvidgning av regleringarna för kryptovalutahandel, som för närvarande är begränsade till AIFC, en särskild ekonomisk zon med en oberoende rättslig ram. Handelsvolymen för kryptovaluta på AIFC-börser ökade från 324,2 miljoner dollar 2023 till 1,4 miljarder dollar 2024. Emellertid uppskattar experter att den totala transaktionsvolymen för digitala tillgångar i Kazakhstan nådde 4,1 miljarder dollar 2023, där 91,5 % skedde utanför regleringens omfattning.
”Om alla begränsningar avskaffades och handeln med digitala tillgångar tilläts i hela Kazakhstan skulle effekten kunna bli betydande. Flexibla regler skulle attrahera stora aktörer, såsom vi har sett i UAE. Kazakhstan skulle kunna bli Centralasiens kryptohub och konkurrera med Uzbekistan och Kirgizistan, som också har omfamnat marknaden. Legaliserandet av den gråa zonen skulle föra in miljarder tenge i budgeten. Bara en 10 %-skatt skulle kunna generera mer än 190 miljarder tenge per år (372,9 miljoner dollar), vilket skulle vara tillräckligt för att bygga dussintals nya skolor och sjukhus från grunden,” sade ministern.
Förslag på Framtida Regleringar
För att uppnå detta föreslog Tuleushin införandet av flexibla regler för kryptovalutahandel utanför AIFC. Han framhöll att Ministeriet för digital utveckling för närvarande arbetar med förslag för att etablera transparenta kryptovalutabörser och automater för kryptovaluta. Implementeringen skulle dock kräva samordning med National Bank och Finansinspektionen. Dessutom förbereder sig Kazakhstan för att öka användningen av den digiella tenge, som är avsedd att möjliggöra full spårbarhet av offentliga utgifter. CBDC-pilotprojektet har hittills utfärdat 250 miljarder digitala tenge, med hjälp av unika digitala taggar för att spåra utgifter.
