Kryptovaluta och brottslighet på Balkan
Brottslingar ökar användningen av kryptovaluta i länderna på Balkan, såsom Albanien och Serbien, enligt forskning från Global Initiative Against Transnational Organized Crime (GI-TOC). I en av två nya riskbulletiner för denna månad fann den Genève-baserade organisationen att beslag av olagligt erhållen kryptovaluta fortfarande utgör en stor utmaning i regionen, med endast tre dokumenterade fall av kryptotillgångsbeslag i Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo, Montenegro, Nordmakedonien och Serbien hittills.
Ökning av olaglig användning
Bulletinen förklarade att den olagliga användningen av kryptovaluta har vuxit i takt med mer legitima användningar, eftersom transaktionsvolymerna i regionen uppskattas till mellan 25 och 30 miljarder dollar. I detta sammanhang har Montenegro blivit en viktig europeisk nod för kryptovaluta på darknet-marknader, medan användningen av kryptovaluta för att tvätta vinster från drogtrafik har ökat under de senaste åren i Albanien och Serbien, enligt en tidigare GI-TOC-bulletin från december.
Sasa Djordjevic, senioranalytiker på GI-TOC för Västra Balkan, berättade för Decrypt att kryptovalutor ”spelar en växande roll i brottslig verksamhet i Västra Balkan”, där regionen också ser en ökning av användningen för bedrägeri och olaglig kryptovaluta-mining.
”Drogtrafikgrupper använder i allt högre grad kryptovaluta för att flytta och dölja sina vinster,” sa han. ”Vissa misstänkta transaktioner kopplade till kriminella nätverk från Västra Balkan är värda tiotals miljoner euro, ofta dirigerade genom kryptovaluta-plånböcker och återinvesterade i lagliga verksamheter.”
Regleringar och utmaningar
Djordjevic noterade också att sådana mönster ofta speglar kända kokaintrafikrutter från Latinamerika till Europa, medan GI-TOC har observerat kopplingar mellan kriminella aktörer i Västra Balkan och darknetmarknader såsom Hydra, före dess stängning 2022. GI-TOC:s senaste bulletin antyder att den olagliga användningen av kryptovaluta kommer att fortsätta växa i regionen, med tanke på att de lokala myndigheterna har svårt att hänga med när det gäller regleringar, teknisk kompetens och gränsöverskridande samarbete.
”För närvarande har endast tre av sex länder på Västra Balkan antagit lagar om digitala tillgångar, och genomförandet har ännu inte påbörjats i ett av dem,” förklarade Djordjevic.
De tre länder som Djordjevic hänvisar till här är Albanien, Serbien och Kosovo, där det sistnämnda införde lagar om kryptovaluta i november – men de nödvändiga bifogade reglerna för genomförande har ännu inte antagits. ”Även om EU:s MiCA-reglering erbjuder en väg mot starkare tillsyn, förblir full och konsekvent genomförande i hela regionen en utmaning, eftersom Västra Balkan ännu inte är en del av EU.”
Behov av samarbete och investeringar
”Tills reglerande och verkställande kapaciteter stärks kommer regionen att förbli sårbar för olaglig kryptovaluta-verksamhet.” Som nämnts har Västra Balkan endast tre dokumenterade fall av kryptovaluta-beslag, och alla har inträffat under de senaste åren. Det senaste av dessa involverade beslag av tillgångar som tillhörde ett albanskt brottssyndikat, som var målet för en operation mellan november 2024 och januari 2025.
”Genomförandet av FATF:s rekommendationer och EU-regler för kryptovaluta förblir avgörande, särskilt för länder som tidigare var på FATF:s grå lista,” sa Djordjevic, och tillade att närmare samarbete med Europol, Interpol och andra nationella myndigheter också är en nödvändighet.
