Pakistans Strävan efter Teknologisk Suveränitet
Pakistan strävar efter teknologisk suveränitet, men dessa ambitioner möter betydande ekonomiska och politiska utmaningar, inklusive låga levnadsstandarder och en utdragen konflikt med Indien, som kontrollerar källflödena till viktiga floder. Coinpaper har undersökt hur den islamiska republiken, med stor mänsklig potential, försöker bygga en digital framtid mitt i instabilitet.
Digitala Teknologier och Kryptovalutor
Pakistan, ett land med en befolkning på över 255 miljoner människor, omfamnar aktivt digitala teknologier. Under de senaste åren har intresset för kryptovalutor och artificiell intelligens ökat. Unga människor, särskilt i stora städer som Karachi och Lahore, använder i allt högre grad blockchain-applikationer och deltar i kryptovalutahandel. Det är inte bara en trend – för många är det ett sätt att skydda sig mot finansiell instabilitet. Framför allt är digitala tillgångar ett attraktivt verktyg för att bevara och växa kapital mitt i den höga inflationen av den pakistanska rupien.
För den unga, teknologiskt kunniga befolkningen har kryptovalutor också blivit ett verktyg för gränsöverskridande överföringar och att tjäna pengar.
Utmaningar för Digital Adoption
Men inte alla pakistanier har råd med hög hastighet på internet. Enligt prognoser för 2025 har endast 45,7 % av befolkningen en stabil anslutning, och landsbygdsområden är ofta helt utan täckning. Detta bromsar tydligt den massiva adoptionen av digitala valutor.
Situationen med kryptovalutor i Pakistan är ett klassiskt exempel på konflikten mellan regeringen och befolkningen. Just nu befinner sig digitala tillgångar i ett grått område. År 2022 övervägde pakistanska myndigheter att förbjuda kryptovalutor och planerade att blockera webbplatser relaterade till digitala tillgångar. Samtidigt meddelade centralbanken att de planerade att lansera en centralbankens digitala valuta (CBDC) senast 2025. Trots detta har landet en av de högsta adoptionsgraderna av digitala tillgångar i världen.
Tack vare aktiviteten hos detaljhandelsinvesterare ligger Pakistan bland de tio främsta globala ledarna i adoption 2024, enligt data från Chainalysis.
Framtidsutsikter och Utvecklingsinitiativ
Analytiker förutspår också en fortsatt snabb tillväxt, med antalet kryptoanvändare i landet förväntas överstiga 27 miljoner vid slutet av 2025 och branschens intäkter förväntas nå 1,6 miljarder dollar. År 2021 meddelade Khyber Pakhtunkhwa-provinsen planer på att bygga statligt ägda gårdar för att bryta digitalt guld. Idén var att använda billig vattenkraft för att fylla på statskassan.
Initiativet stannade upp fram till 2025, då ordföranden för Kryptovalutabyrån, Bilal bin Saqib, meddelade planer på att omdirigera överskottsel till bitcoinbrytning och att driva datacenter för den artificiella intelligenssektorn. Det avslöjades senare för lokala medier att den pakistanska regeringen kommer att avsätta 2 GW för dessa ändamål. Fokus ligger på att utnyttja överskott från förnybara källor – vatten-, vind- och solenergi.
Detta är ett exempel på en balanserad miljöagenda utan Luddism: landet är inte rädd för teknologi utan strävar efter att minimera skador på naturen.
Internationella Relationer och Reglering
Strax efter meddelade Saqib skapandet av ett nationellt reserv i digitalt guld. Dessa avsikter, liksom landets andra steg in i kryptovalutor och artificiell intelligens, väckte oro från Internationella valutafonden (IMF). Pakistan har meddelat ambitiösa planer på att utnyttja överskottsenergi från förnybara källor för brytning och en bitcoinfond. Men den praktiska genomföringen av dessa initiativ kräver en tydlig rättslig ram.
För närvarande har en sådan rättslig ram ännu inte utvecklats i landet, vilket är det största hindret på vägen mot målet.
Kinas Roll i Pakistans Teknologiska Utveckling
Pakistans teknologiska språng skulle inte ha varit möjligt utan Kina. Peking är Pakistans huvudpartner, och detta samarbete sträcker sig långt bortom politik. Det är inbäddat i megaprojektet China-Pakistan Economic Corridor (CPEC). Nyckelområden för stöd inkluderar:
- Infrastruktur: Kinesiska företag är aktivt involverade i att lägga fiberoptiska kablar. Ett exempel är PEACE (Pakistan & East Africa Connecting Europe) undervattenskabelprojektet, som minskar Pakistans beroende av befintliga kommunikationslinjer och direkt kopplar landet till partnerländer.
- Artificiell intelligens och övervakning: Kina hjälper till att implementera Safe City-system i Islamabad, Lahore och andra megastäder. Dessa är omfattande plattformar med tusentals kameror och AI-algoritmer för ansiktsigenkänning och beteendeanalys.
- 5G-anslutning: Kinesiska jätteföretag Huawei och ZTE är huvudentreprenörer i testning och implementering av femte generationens nätverk i Pakistan.
För Kina är ett teknologiskt avancerat och stabilt Pakistan en säkerhetsgaranti för sina CPEC-investeringar och en nyckelpunkt i initiativet ”One Belt, One Road”.
Reglering och Digital Ekonomi
Världsväven i Pakistan är strikt reglerad, men metoderna skiljer sig från Kinas. Medan ”Den stora brandväggen i Kina” är ett sofistikerat, proaktivt innehållsfilteringssystem, är Pakistans tillvägagångssätt reaktivt och grovt. Den främsta regleraren är Pakistan Telecommunication Authority (PTA). Dess verktyg inkluderar:
- Plattformblockering: Myndigheterna har inte tvekat att blockera tillgången till YouTube, TikTok, Wikipedia och senast Social Network X på nationell nivå. Blockeringarna är sporadiska och tillfälliga till sin natur.
- Nedstängningar: Under politiska protester eller oroligheter stänger regeringen rutinmässigt ner mobilinternet över hela landet eller i specifika regioner. Detta anses vara en effektiv åtgärd för att bekämpa koordinationen av protesterande.
- Sänkning av trafik (throttling): Att minska hastigheten på tillgången till vissa resurser för att göra deras användning obekväm. Sådana tekniker skadar direkt den digitala ekonomin, men myndigheterna anser att de är berättigade för att upprätthålla kontroll.
Vattenresurser och Ekonomiska Utmaningar
Pakistans främsta sårbarhet är tillgången till vatten. Landet är kritiskt beroende av floder som har sitt ursprung i indiskt territorium eller i indiskt kontrollerad Kashmir. Det är ett arv från delningen av Brittiska Indien som New Delhi använder som ett kraftfullt påtryckningsmedel. Förhållandet regleras av Indus Waters Treaty från 1960. Enligt den får Pakistan flödet av ”västra” floder (Indus, Jhelam, Chenab) och Indien får flödet av ”östra” floder (Ravi, Beas, Sutlej). Men Indien har rätt att bygga vattenkraftverk på ”pakistanska” floder.
En annan eskalering av Kashmir-konflikten som började i april 2025 har återigen belyst denna sårbarhet. Som svar på eskaleringen begränsade Indien flödet av vatten i Chenab- och Jhelam-floderna som används av Pakistan för jordbruk och energiproduktion. Sådana åtgärder gör det möjligt för Indien att utöva direkt ekonomiskt tryck på sina grannar.
Framtiden för Pakistans Digitalisering
I detta sammanhang blir teknologisk utveckling en överlevnadsfråga. Artificiell intelligens används redan för att optimera vattenanvändningen inom jordbruket, och övergången till alternativa energikällor, inklusive vattenkraftbrytning, minskar det kritiska beroendet av floder som kontrolleras av Indien.
För att förstå om Pakistans planer för digitalisering och kryptovalutor är realistiska, är det värt att titta på ekonomiska indikatorer. Den genomsnittliga inkomsten i landet är 1 824 dollar per år – en extremt låg nivå i globala mått. Så att köpa, till exempel, brytningsutrustning för den stora majoriteten av pakistanierna förblir en omöjlig uppgift.
Denna siffra förklarar allt: varför befolkningen flyr till kryptovalutor på grund av fattigdom, varför regeringen inte kan finansiera sina egna IT-projekt, och varför landet är så starkt beroende av kinesiska lån och teknologi.
Pratet om att bygga sofistikerade AI-ekosystem eller köpa bitcoin för statens reserver verkar disconnected från verkligheten, där grundläggande behov för miljontals människor förblir ouppfyllda. Pakistan står vid ett vägskäl. Å ena sidan finns det ett enormt mänskligt kapital, intresse för digital finans och stöd från Kina. Å andra sidan finns det kaotisk reglering, fattigdom och ständiga konflikter med Indien.
Landet måste hitta en balans mellan ambition och verklighet. Om planerna för en bitcoinreserv och brytning blir verklighet kan det sätta ett exempel för andra utvecklingsländer. Men utan att ta itu med grundläggande problem – från internetåtkomst till energistabilitet – riskerar sådana projekt att förbli på papper. Denna väg är full av risker, från digitalt auktoritärism till ekonomisk isolering vid misslyckande. Men för landet kan ett sådant teknologiskt språng vara en chans till en bättre framtid.
