Masskampanj mot kryptoskatt i Turkiet
Turkiets kryptosamhälle har lanserat en masskampanj under hashtaggen #kriptodavergiyehayır i samband med en omröstning om ett utkast till lagförslag som föreslår en 0,03% transaktionsskatt och upp till 40% skatt på vinster från utländska plattformar. Den 24 mars genomförde samhället en omfattande onlineprotest, dagen innan den turkiska nationalförsamlingen skulle rösta om lagförslaget.
Lagförslagets innehåll
Förslaget innebär en 0,03% transaktionsskatt på alla digitala tillgångshandlar samt en 10% källskatt på vinster för användare av licensierade inhemska börser, medan vinster från utländska plattformar kan beskattas med så mycket som 40%, enligt en sammanställning av den Istanbul-baserade skatterådgivaren CPA Evren Özmen.
Reaktioner från kryptosamhället
Motreaktionen var snabb och omfattande, och förenade detaljhandlare, influencers och analytiker under hashtaggen #kriptodavergiyehayır — ”Nej till kryptoskatt” — som trenderade nationellt i Turkiet den 24 mars. Selçuk Ergin, en välkänd turkisk kryptoanalytiker och utbildare, framträdde som en av de ledande rösterna mot lagförslaget. Hans inlägg den 24 mars samlade 145 000 visningar, 686 retweets och 3 700 gillningar på X inom några timmar.
”Samhället visade en enorm solidaritet i frågan om kryptoskatt som ska röstas om imorgon i parlamentet,” skrev Ergin. ”Det sa #kriptodavergiyehayır. Det visar att utkastet är helt felaktigt. Jag tror att detta misstag kommer att erkännas imorgon och att rätt steg kommer att tas.”
Han tillade att trots att investerare i amerikanskt noterade aktier och den inhemska Borsa Istanbul förblev i stort sett tysta, ”är samhällssolidariteten mycket hög.”
Kritik mot lagförslaget
Missnöjet sträckte sig långt bortom Ergins plattform. Taner Yılmaz, en verifierad kommentator, påpekade att ”de 15–40% skattesatserna på kryptoinkomster inte är en ny situation för entreprenörer och handelsmän som redan har en hög skattebörda på upp till 40%” och hävdade att tillämpningen av samma ramverk på kryptovaluta skulle ytterligare kväva en redan ansträngd del av ekonomin.
En annan användare tog en konkurrensvinkel: ”Det pågår ett krig i Gulfregionen. Dubai är en kritisk plats för kryptovaluta. Istället för att hantera skatter bör vi vända denna kris till en möjlighet. Nu är rätt tid att göra Istanbul till kryptovalutans huvudstad.”
Lagstiftningens struktur
I kärnan av lagstiftningens kontrovers ligger vad kritiker beskriver som en avsiktligt straffande struktur. Enligt utkastet får investerare som behåller sina innehav på turkiskt reglerade börser fördelar av en platt 10% källskatt som hanteras automatiskt av plattformen, utan behov av individuella skattedeklarationer. Men de som använder utländska börser står inför en mycket brantare börda — deras vinster klassificeras som standard årlig inkomst enligt Turkiets progressiva skattesystem, vilket potentiellt kan nå 40%, med hela efterlevnadsbördan som faller på individen.
Kritiker menar att den 30-procentiga skillnaden effektivt är utformad för att tvinga kapital bort från internationella plattformar och in i det inhemska finansiella systemet snarare än att rättvist öka intäkterna.
Turkiets position på kryptomarknaden
Insatserna är särskilt höga med tanke på Turkiets stora position på de globala marknaderna för digitala tillgångar. Enligt en Chainalysis-rapport som citeras av Istanbul Blockchain Week är Turkiet den största kryptomarknaden i MENA-regionen med nästan 200 miljarder dollar i årliga on-chain-transaktioner — ungefär fyra gånger så mycket som Förenade Arabemiraten.
Drivet av ihållande inflation och en försvagad lira har kryptovaluta fungerat som en finansiell tillflykt för miljontals turkiska medborgare i flera år. Turkiet avböjde tidigare att införa en skatt på kryptovinster 2024 efter att en nedgång på aktiemarknaden fick regeringen att lägga idén på hyllan. Det aktuella utkastet markerar en återgång till frågan — och, bedömt utifrån volymen av samhällsresponsen, förblir svaret från turkiska kryptoinnehavare detsamma.
