EU:s nya regler för datadelning av kryptovaluta
Europeiska unionen har infört en omfattande uppsättning regler för datadelning av kryptovaluta som kommer att omforma hur börser, plånboksleverantörer och andra tjänsteleverantörer av kryptotillgångar verkar inom unionen. Den nya ramen, publicerad den 26 november under genomförandeförordning (EU) 2025/2263, fastställer strikta krav på hur kryptoföretag samlar in, lagrar och rapporterar användarinformation till skattemyndigheterna. Detta representerar ett av EU:s mest långtgående försök att skärpa tillsynen av digitala tillgångar och träder i kraft den 1 januari 2026.
DAC8-reglerna och deras påverkan
De nya DAC8-reglerna tvingar till standardiserad kryptovaluta-rapportering över hela EU. I centrum för förändringarna ligger utvidgningen av direktivet om administrativt samarbete (DAC8), som ålägger automatisk informationsutbyte mellan EU:s medlemsstater. De uppdaterade reglerna kräver att tjänsteleverantörer av kryptotillgångar rapporterar kunders innehav och transaktioner i ett standardiserat digitalt format. Dessa rapporter kommer sedan att delas mellan skattemyndigheterna i hela EU, vilket ger reglerarna en mycket tydligare bild av kryptoverksamheten.
Kommissionen säger att målet är att ”underlätta informationsutbytet” och säkerställa att alla medlemsstater rapporterar samma detaljnivå.
Förordningen lägger fram tekniska regler, inklusive nya standardformulär, ett enhetligt datoriserat rapporteringsformat och skapandet av ett detaljerat register över kryptotillgångsoperatörer. Varje rapporterande kryptooder kommer att tilldelas ett 10-siffrigt identifikationsnummer, som börjar med en ISO-landskod, för att effektivisera gränsöverskridande tillsyn. Enligt ändringarna måste information som tas bort från operatörsregistret fortfarande behållas i upp till 12 månader, vilket visar EU:s fokus på kontinuitet i den regulatoriska tillsynen.
Integritetsdebatt och framtida utmaningar
EU:s kommande regler för kryptovaluta-data väcker en ny integritetsdebatt. Den nya ramen ligger bredvid andra stora regler som träder i kraft. Förordningen om överföring av medel (TFR), som utvidgar ”rese-regeln” till kryptovaluta, träder i kraft den 30 december 2024. Den kräver att börser och plånboksleverantörer identifierar både avsändare och mottagare för överföringar, inklusive interaktioner med självhostade plånböcker. För transaktioner över €1,000 kan användare bli ombedda att verifiera ägandet av sina privata plånböcker.
Det bredare regulatoriska paketet fungerar också i samklang med MiCA, EU:s flaggskeppsramverk för kryptovaluta, och blockets kommande regler mot penningtvätt. Stora kryptooder kommer att behöva genomföra kundkännedom, rapportera misstänkt aktivitet och tillhandahålla upplysningar om energiförbrukning.
Europeiska kommissionen driver också på för djupare integration av tillsynsmakt. Enligt nyligen framlagda förslag kan Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (ESMA) snart ta direkt tillsyn över stora gränsöverskridande börser och clearinghus. Stödjare, inklusive ECB:s ordförande Christine Lagarde, hävdar att fragmenterad nationell tillsyn har försvagat EU:s förmåga att genomdriva konsekventa regler.
ESMA:s ordförande Verena Ross noterade att varje medlemsstat var tvungen att bygga sitt eget ramverk för kryptovaluta-tillsyn och kallade dupliceringen ”en tung börda” för reglerare och industri.
Men planen möter motstånd. Luxemburg, Malta och Irland har varnat för att maktförskjutning till en central myndighet kan missgynna mindre finansiella nav och öka efterlevnadskostnaderna för företag som verkar under MiCAs passregim.
Global påverkan och framtidsutsikter
Integritetsdebatten sträcker sig långt bortom Europa. Finansstabilitetsrådet (FSB), G20:s främsta finansiella tillsynsmyndighet, varnade nyligen för att strikta integritetslagar runt om i världen begränsar gränsöverskridande samarbete. I sin senaste översyn sade FSB att reglerare från olika jurisdiktioner ofta har svårt att få tillgång till de data de behöver för att bedöma risker på kryptomarknaden.
Det tillade att sekretessregler fördröjer informationsförfrågningar och, i vissa fall, helt stoppar samarbetet. För EU-användare innebär de nya reglerna större insyn för reglerare i handelsbeteende, plånboksflöden och till och med förändringar i operatörsregistrering. Även om åtgärderna är inramade som verktyg för att bekämpa skattefusk, marknadsmanipulation och finansiell brottslighet, väcker de också frågor om hur mycket data regeringar bör samla in från kryptodeltagare.
