Riksbankens uppmaning om digital krona
Sveriges centralbank, Riksbanken, har uppmanat lagstiftarna att förbereda lagstiftning för en digital krona i takt med att Europeiska centralbanken (ECB) närmar sig testning av sin egen digitala valuta. Oro kring utländska stablecoins väcker frågor om den svenska valutans framtida användning.
Juridiska förändringar och tidsramar
I ett brev den 7 oktober till riksdagens finansutskott, som publicerades den 15 oktober, framhöll Riksbanken att Sverige bör börja undersöka de juridiska förändringar som krävs för en potentiell centralbank digital valuta (CBDC), även om inget beslut har fattats om att införa en sådan. Tjänstemän uppskattar att utvecklingen och införandet av den digitala kronan skulle ta minst fem år, och att lagändringar skulle kräva ytterligare tid.
”Rekommendationen följer en regeringsutredning från 2023 som fann att det inte fanns tillräckligt med offentligt behov av en statligt utfärdad digital valuta.”
Framsteg och internationella utvecklingar
Den tidigare rekommendationen föreslog att utredningen skulle inledas när EU:s lagstiftning för den digitala euron hade slutförts och ECB hade beslutat att utfärda valutan. Brevet i oktober har återigen tagit upp frågan inför lagstiftarna, med centralbanken som söker juridiska förberedelser innan Sverige fattar ett slutgiltigt beslut om att lansera en CBDC.
Sverige har tidigare genomfört flera års forskning kring digital centralbankspengar. Mellan 2017 och 2023 studerade Riksbanken tekniska, ekonomiska och juridiska frågor kring e-kronan. Det tekniska pilotarbetet avslutades 2023, varefter institutionen fortsatte att övervaka internationella CBDC-utvecklingar.
Digital krona och dess fördelar
Enligt Riksbanken skulle en digital krona ge människor ett alternativt sätt att hålla och använda statligt utfärdat pengar vid sidan av fysiska kontanter. Till skillnad från digitala saldon som hålls hos kommersiella banker skulle den föreslagna valutan representera en direkt skuld för centralbanken. Institutionen har hävdat att en sådan valuta skulle komplettera sedlar och mynt, inte ersätta dem.
Utmaningar från utländska stablecoins
En av de huvudsakliga anledningarna som nämndes i brevet i oktober var ECB:s framsteg mot att införa en digital euro. Den europeiska centralbanken planerar att inleda ett 12-månaders pilotprogram under andra halvan av 2027 och arbetar mot en eventuell utfärdande 2029, beroende på nödvändiga juridiska godkännanden.
”Om stablecoins kopplade till utländska valutor anses vara attraktiva som betalningsmedel, kan användningen av den svenska kronan utsättas för tryck även inhemskt.”
Stablecoins och deras påverkan
Utöver den digitala euron identifierade Riksbanken ett växande intresse för utländska stablecoins som en annan potentiell utmaning för Sverige. Banken sade att den omedelbara risken förblev begränsad, även om den varnade för att utländska valutakoder skulle kunna bli mer attraktiva i takt med att betalningstjänster utvecklas.
I sin egen betalningsrapport från mars erkände Riksbanken att stablecoins skulle kunna göra betalningar mer effektiva men varnade för risker kopplade till deras privata utgivare och reservarrangemang.
Utvecklingar på den svenska marknaden
Den svenska marknaden har bevittnat utvecklingar som involverar digitala versioner av sin nationella valuta utanför centralbankens CBDC-projekt. I juni 2026 lanserade Frankfurt-baserade AllUnity sin svenska krona stablecoin SEKAU under EU:s reglering för marknader i kryptotillgångar. Företaget sade att SEKAU var utformad för institutionell avveckling, gränsöverskridande betalningar, treasury-verksamhet och transaktioner med digitala tillgångar.
SEKAU fungerar som privat utfärdad digital valuta, separat från centralbankens föreslagna digitala krona. Enligt företagets arrangemang fungerar Banking Circle som den utsedda reserv- och transaktionsbanken, medan Marginalen Bank tillhandahåller bankstöd.
